Ja, då är det klart! Nu är alla våra kor fina i fötterna! Alltid lika skönt när det äntligen är avklarat. Det är en jobbig dag, varje ko ska ledas till verkstolen och tillbaks. Inte alla är med på noterna. Särskilt förstakalvarna (de yngsta som inte är vana ännu) vill gärna krångla. Mitt jobb är att lägga på grimman och att gå bakom kon när Lennart leder, så att hon inte stannar mitt på gången. Jag orkade jättebra och är riktigt stolt. Några gånger gick jag ifrån och vilade en stund, mest för säkerhets skull, för att jag inte plötsligt skulle bli sådär tvärtrött som jag kan bli ibland. Kanske kommer jag att ha ont i benen ikväll, men det är det värt.

Nu ska jag bara vila. Och så ska jag skjutsa Erik till byn ikväll. En underbar pappa till en kille i byn har lagat Eriks moppe! Fantastiskt! Fast jag tycker nästan att Göran kom lite för enkelt undan - bara göra ingenting och vänta på att problemet ska lösa sig av sig själv, och så gör det det... Men huvudsaken är ju att Eriks moppe är lagad! Erik ska själv betala. Han har fått lite pengar tillbaka från de som sålde moppen för de tyckte det var pinsamt att de hade sålt en moppe med trasig koppling! Väldigt många människor är sådär snälla och hederliga tycker jag.  Man blir förvånad när man bara läser i tidningen om allt elände. De flesta är ju faktiskt hyggliga hederliga människor som bara vill att folk omkring dem ska må bra och som mest bryr sig om att ta hand om sin familj och sina vänner.

Jag lovade klövverkaren att jag ska hjälpa honom med att operera bort en limax (utväxt mellan klövarna) på en avelstjur i morgon. Det passar bra på vägen hem från kalvprojektbesöket jag ska på i morgon förmiddag.