Idag mår jag äntligen lite bättre. En stor vändning efter i går kväll då det inte var roligt alls. Magen blir ju alltid som en spärrballong av de här gifterna. Dessutom får jag, särskilt vecka två, en känsla av att gå omkring med en betongklump högt upp i buken. Den känslan beskrev också hon på spårkursen som har fått samma behandling som jag. Igår kväll blev den känslan värre än någonsin, det var riktigt obehagligt och magen var utspänd som på en kalv med trumsjuka. När jag hade gått och lagt mig blev det ännu värre, illamåendet kom i vågor. Plötsligt blev det bråttom ut i badrummet. Göran hörde strax efteråt en kraftig duns. Han kom till undsättning och hittade mig avsvimmad inkilad mellan badkaret och toalettstolen! En rejäl utskällning fick han också när han väckte mig "jag får väl ligga här om jag vill, låt mig vara i fred!". Hmm, jag var väl inte riktigt vaken? Nåväl, det tog loss rejält, kanske var det en släng av magsjukevirus?? Men sedan har jag mått bättre. Idag på morgonen kom jag på att jag har glömt att äta en av mina tablettsorter den här omgången, den som är för magen, Omeprazol. Kanske det är därför?

Idag ska jag undvika att äta, vatten kanske är tillräckligt... Känner mig i alla fall piggare också, kanske kommer det en vändning.

Janne och Göran har åkt på auktion idag, ännu en som säljer sina kor. Men de är inte där för att köpa något, de vill bara ut och träffa folk och höra om  andra är klara med sådden.. En skön känsla att det är klart med sådd och gödsling. Nu är det bara att luta sig tillbaks och vänta på att det växer.. Ett stilla vårregn skulle vara underbart!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     Nu är jag ägare till en halv häst och det blir nog roligare än vad jag har trott, jag gillar den lilla som är dotterdotterdotter till Yora och har precis samma blick. Nu ska vi bekanta oss och det lär ta ett tag. Jag känner mig inte helt bek...

Kläm, tjejer, kläm! Jag är helt övertygad om att de flesta brösttumörer är självupptäckta. ...

Hade tänkt att jag skulle ägna den här dagen åt att jubla över att jag är frisk igen. Men jag tänker mest på dem som inte fick uppleva den. Erica/lilltån som fick sin sista (trodde vi) behandling samtidigt som jag. Petra. De fattas nu när jag skriver...

Idag för ett år sedan fick jag min sista cellgiftsbehandling. Det känns otroligt länge sedan. Nu är jag återigen mitt i livet, allt går i rasande fart och inget hinner jag av det jag borde. Det hade jag faktiskt aldrig kunnat tro, att det skulle gå a...

Idag har jag varit på läkarbesök. Jag trodde det var någon sorts summering efter mammografin jag var på häromveckan men så var det inte alls. Jag skulle inte ens ha varit på den för det var en rutinmammografi och jag ska gå på en mer omfattande (med ...