Jag är inte ett dugg piggare idag. Väldigt tröttsamt att det är så segt innan det vänder. Men om jag tänker efter så var det ju likadant förra omgången. Jag vet ju att det blir några bra dagar till slut!

Annars är det ju egentligen fantastiska dagar nu. Erik och Göran har satt för gödselspridaren, snart är det så torrt på vallarna att man kan börja köra! Jag var i lagårn och seminerade och dräktighetsundersökte några kor. Blev trött och behövde vila en stund, så jag lade mig i grushögen utanför, på solsidan. Det är smågrus som formar sig så fint efter kroppen, som en såndär Saccosäck som man hade på 70-talet.. Det är en härlig känsla när solen värmer huden. Vi har ett underbart land att bo i, tänk att det finns sådana dagar när det är precis lagom, inte för varmt och inte för kallt. Jag tänkte på Astrid, Görans mamma, när hon bodde på ålderdomshem bad hon en gång att vi skulle skjutsa henne upp på ett bete i skogen. Det gjorde vi och hon låg där på en filt och solade och lyssnade på fågelsång i flera timmar, och hon var så lycklig och tacksam. När jag väntade Erik så var det också så fint väder just de här dagarna (han har ju snart födelsedag). Jag satt ute på betet bakom huset och solade magen och tänkte på hur bra det var för bebisen att höra fågelsången. Ha! Han hörde väl aldrig det! Han har väl än idag inte hört fågelsång, jag tror inte hörapparaterna kan återge det ordentligt. Det var ju just det som fick oss att förstå att han var hörselskadad, när pappa och han sov i tält och han sa att "fåglar, det har jag aldrig hört - men flygplan hör jag!" Nåja, jag kände mig väl lite harmonisk i alla fall där jag satt med min mage, det var säkert bra för bebisen.

Johan och jag har varit och plockat påskris. Johanna har ringt och tror att Lilla My snart kommer att föla, hon har svullnat på spenarna och hon har lite förvärkar. Spännande...

____________________________________________