Än så länge mår jag bra, lite överhettad bara av allt kortisonet. Nu ska jag åka och hämta provmjölkningsgrejerna, det är dags ikväll, men det behöver ju inte jag engagera mig i. Jag ska handla lite mera också, som jag glömde igår, innan jag är helt utslagen. Men de är så bra i våran affär, jag kan egentligen bara ringa och så plockar de ihop vad jag ska ha och kör hem det. De har ett avtal med kommunen så det kostar inte ens mig något extra eftersom jag är sjukskriven. Jag är så tacksam för att vi har denna fina lanthandel så nära, de har ju ett bra sortiment och fräscha grönsaker. Visst blir det lite dyrare, men det är det alla gånger värt. Dessutom är det ju mycket enklare att handla när man slipper långa köer och så finns det mat av god kvalitet och inte bara storköpsvarumärken av okänd kvalitet och okänt ursprung.

I eftermiddag ska jag om jag orkar åka till Agneta och fika. Träffade henne på stan igår och vi pratade om Yora som hon ju hade som sin foderhäst i några år. Hon har också en son med Asperger så vi hade ju mycket att prata om. Hon bor rätt långt bort, på andra sidan av stan så jag är inte säker på att jag törs köra så långt, får se hur jag mår om några timmar..

_______________________________________________

Jag tror jag skriver om Veckans kofamilj lite för att jag tycker att det kan vara kul för de som läser detta och ev. tror att korna är opersonliga bara för att de har nummer, eller att nuförtiden har folk så många kor så att man inte känner dem, att få lära känna kor lite som individer. Men just Orsa-familjen är stor och här finns många lite anonyma kor som inte har utmärkt sig på något särskilt sätt. Men visst finns här många duktiga mjölkkor.

Orsa var en av de kor som följde med Jannes och Görans far och farbror hemifrån deras gårdar när de slog sig ihop, köpte den här gården och flyttade hit. De hade varsin favoritfamilj, Orsa var den enes och Rosa den andres. Nu minns ingen vem som var vems. Då var de ju såklart bruna. När Janne och Göran började intressera sig för de svartvita korna korsade de framförallt favoritkorna. När jag kom hit i mitten på 80-talet fanns två stora svartvita kor som hette 385 och 386, en var Rosa och en var Orsa. Janne och Göran hade varsin som favorit. 385 var Orsa. Jag räknar henne som stammoder här i familjen i denna beskrivning, dock finns det en annan gren som jag kanske skriver om senare i veckan. 385 var en duktig mjölkko. Hon fick en dotter med Very, 162 Orsa. Det var en tunn ko men duktig att mjölka hon också. 162 fick fyra döttrar, av dessa är 228 Orsa e. Davy, och 352 Orsa e. Bolin intressanta att följa upp.

228 kalvade bara två gånger, hon var en mycket duktig mjölkko men hon fick löpmagsförskjutning. Det var nog egentligen inte första gången vi hade någon sådan, men det var den första som blev diagnostiserad. Detta måste ha varit 1997 eller något sådant, Jag hade nyss börjat jobba åt Jordbruksverket. Vi hade rullat 228 en gång men utan att jag lyckats ”pinna” henne. Min chef ställde då upp och kom och opererade. Vi hölls nere i stallet och jag minns att Erik var mycket intresserad och helt orädd stod och kikade ner i magen på kon. Operationen gick egentligen bra, jag tror faktiskt att det var min klumpiga ihopsyning som gjorde att hon blev infekterad sedan. Vi kanske inte skötte eftervården perfekt heller, det var ju inte vanligt med löpmagar och korna gick på bete och hon fick vara med ute. Hursomhelst fick vi ta bort henne efter några veckor. Hennes dotter dock, 375 Orsa efter Häradsköp blev en fantastisk ko, våran kanske allra finaste Häradsköp, fast där är ju konkurrensen stenhård. Hon var både duktig  (11230 kg ECM på 4 år och 10 mån, rel.tal 124 fett och 106 prot.) och vacker, hade en fetthalt på 5,2 i snitt(!) och skulle inte ha skämts för sig på utställning.

375 har både döttrar och dotterdöttrar kvar i besättningen. Dock ingen av samma klass. De flesta är rätt anonyma och mjölkar medelmåttigt utan att göra något större väsen av sig. 562 e. Slogan utgår i år eftersom hon har dålig juverhälsa. 603 Orsa e. Strandskogen är ganska liten och nätt för att vara Strandskogen. Hon har mjölkat 11607 kg ECM på 2 år och 6 mån, (rel.tal 93 och 96) exteriör J 80, B 77, Kr 84, Helhet 80. alla provningar i bästa juverhälsoklass. Hon har i sin tur en dotter som heter 686 Orsa e. Ränneslöv.  Hon har ju elitindex eftersom Ränneslöv har så bra index, men hon är ingen stjärna, hon mjölkar som de andra, hennes exteriör var Juver 82, Ben 77, Kropp 85, Helhet 81.

En annan dotter till 375 hette 452. Hon var efter en ungtjur, 5293 Spånstad. Det var en stor ko som mjölkade bra. Hon har en dotter som mjölkar nu, 667 e. Strandskogen. Vi sålde några dräktiga kvigor till Kroatien. Då valde vi mellan 678 som var så vacker, eller 667 som visserligen är ganska ful men som har så bra härstamning. 678 fick åka, och jag vet än idag inte om det var rätt. Jag tänker ibland på min vackra 678 och undrar om de verkligen tar väl hand om henne...? 667 Orsa är i alla fall helt OK, hon mjölkar skapligt och är dräktig, med en ungtjur.