Ja, nu går det bra. Känns lite småtrist att inte vara med i jobbet "på riktigt", men samtidigt så känner jag ju av det om jag gör för mycket, så det är väl bra att det fungerar utan att jag behöver göra så mycket. Aviga tider till strålningen har jag fått också den här veckan. Jag har ju bett om förmiddagstider men det var väldigt varierande. Värst är det ju när jag får sen eftermiddag, då kan jag inte vara till någon nytta ens i lagårn. Tur att Johan kan vara med lite då.

Vi har redan mer hö inne än vi fick in överhuvudtaget förra året, det blev ju så lite då för att det var torka. I år är vi inte ens halvvägs nu, det ligger torrt hö åt alla håll, det är bara att köra och köra. Och känslan när man sätter igång höfläktarana och känner doften så starkt av det goda, goda höet, den är obeskrivlig. Riktig "godsommarkänsla". Visserligen är det ensilaget som är basen i kornas kostcirkel, men det är något särskilt med hö. Vi brukar ge korna något kilo om dagen för att hålla magen i form, och det skulle jag inte vilja vara utan. Och till kalvarna behöver man grönt fint hö.

Nu börjar det dra ihop sig till Bondekampen i helgen. Jag har inte tipspromenaden helt under kontroll, men nästan. Det är en kamp mellan de tre LRF-avdelningarna i vår kommun, och vi turas om att arrangera. Vandringspriset är en högaffel där vi ristar in årtal. I år är det vår tur att anordna det hela. Vi har hittat på en massa hemliga tävlingsgrenar, det ska vara både styrka, precision och kunskap. Och så ska det vara roligt för barnen också.