Nu är det fullt i tornet! Cirka 30 hektar är skördat. Det sista som är kvar på gärdet kör vi in som hö. Sedan väntar vi med att slå mer till efter midsommar, det verkar som om det är fint väder på gång nästa vecka.

Strålningen går numera snabbt och utan problem. Jag ställer mig i trappan efteråt och stretchar min dåliga axel med hjälp av trappräcket och det har hjälpt, nu har jag knappt ont alls i den. Idag var jag uppe på hörselvården efteråt, jag hade fått SMS om att Johans hörapparat var färdiglagad. De vuxna får sitta i kö och ta kölapp, men när det gäller barnen så kan man bara stövla in till teknikerna med sina problem. Och Madelene kom också och ville prata lite om hur det går för Johan i skolan. De är helt fantastiska därinne på barnhörselvården!! All hjälp vi har fått till barnen i samband med deras hörselskada har vi fått från hörselvården. Kommunen har inte lagt två strån i kors, ingen hörsellärare, inga assistenter. SPI, specialpedagogiska institutet, gör nästan ingenting vad jag förstår, de ska bara finnas till hands ifall skolan själv söker kunskap. Johans (delade) assistent kom ju först nu när han dessutom fick en Aspergerdiagnos. Lite lokalanpassning, men det har de ju varit tvungna enligt lag att göra. Och så har de skickat en del lärare på kurs, men vad hjälper det när lärarna bara byts ut hela tiden. Som tur är fungerar det rätt bra nu på högstadiet (också tack vare hörselvården, Mårten och Madelene har besökt skolan massor av gånger). Men framförallt Erik har haft det jobbigt emellanåt, särskilt under mellanstadiet, med många nya lärare och många vikarier. Och jag tror egentligen inte att någon av oss fattar vilken stor insats Erik egentligen gör som klarar skolan såpass bra. Och, som sagt, all heder åt barnhörselvården som alltid prioriterar barnen.

Idag fick jag ett mail som innebär ett totalt genombrott för vårt dataprogram. Jättespännande men mycket att fundera på.

Nu ska jag snart ner till Skåne! Längtar! Även om det bara blir en dag den här gången så ska det bli så ROLIGT!