Jag skriver ogärna på bloggen numera. Är rädd att jag ska bli sådär gnällig som jag lätt blir. Det var ju så bloggen fungerade för mig under behandlingstiden, som en "gnällventil".  Då var det OK, det var faktiskt synd om mig, jag hade anledning att gnälla och era tröstande kommentarer gjorde att jag orkade. Men nu tycker jag inte att jag har rätt att vara gnällig. Det är inte synd om mig, tvärtom ska jag vara tacksam och njuta av livet. Visst, det gör jag, men inte ORDENTLIGT.

T ex nu har jag varit på skidresa med killarna. Mesta tiden har jag livrädd hasat nerför backarna som en ledbruten pensionär (har verkligen inte tränat upp kroppen ännu) och önskat att det snart skulle vara slut på veckan utan att någon blivit skadad. En kväll var hela gänget på afterski och hade roligt (jag SKRATTADE!) och en eftermiddag åkte Johan och jag i en solig lättåkt backe där jag inte behövde vara rädd. Jag borde njuta av varje dag. Men jag gnäller över att det är för kallt eller för varmt eller för jobbigt eller.... Och jag skäms för det. Nåja, jag gläds i alla fall åt att Johan tyckte det var bra och inte gick dubbelböjd och att han vågar åka och tycker det är kul!

I fredags var vi på hörselvården hela förmiddagen och fick en ordentlig genomgång. Tänk, ingen av killarna har försämrats sedan 2007 när vi senast gjorde en stor hörselundersökning. Underbart. Erik har visserligen varit rätt stabil förut också men har ju sakta glidit från måttligt till gravt hörselskadad, och Johan har försämrats ganska snabbt. Hoppas det håller sig såhär nu.

I morgon ska jag till sjukhuset för min antihormonspruta och så ska jag få porten spolad. Jag tänker be att få bort den snart, börjar tycka att det är obehagligt med den där plastslangen ner till hjärtat. Men lite vidskeplig är jag, kanske är det bäst att den får vara kvar bara för säkerhets skull? För att inte utmana ödet.

För övrigt kan jag berätta att vi faktiskt har fått lagårdstaket på utbyggnaden skrapat av en grävmaskin, det började bågna så det syntes och då blev vi nervösa. Nu smälter snön, idag har det varit plusgrader för första gången sedan före jul. När jag var ute på dagens skidtur såg jag grävlingsspår men den grävlingen borde nog gå och lägga sig igen tycker man.