Det känns som om det är en riktig nystart nu. 2009 var för mig ett "borttappat" år men ändå inte. Och nu känner jag mig som om jag har rest mig ur askan. Jag har vunnit första ronden. Det är bara det lilla problemet att man kan inte veta säkert. Det finns ingen domare som skipar rättvisa. Och man kan inte se min dolska motståndare. Kanske är han utslagen för gott, helt borta, kanske ligger han bara avdomnad och samlar kraft till nästa rond. Jag tänker inte så mycket på det nu längre, det finns så mycket i vardagen som kräver min uppmärksamhet. Inte hade jag väl kunnat tro för ett år sedan att jag idag skulle stå inför ett sådant genombrott, både med vårt dataprogram och snart kanske med nytt jobb.

Det har varit mycket på radio idag om hur svårt det är för cancerpatienter att komma igen efter sina tuffa behandlingar, och hur lite hjälp de får. Lite hjälp kan jag verkligen hålla med om, det har inte varit på tal att jag skulle få någon rehabilitering eller så. Någon kurator har jag heller inte sett till eller blivit erbjuden. Sjukskrivningen tog slut och sedan var det bara att köra på igen. Som tur var har det ju fungerat skapligt. Fast visst är det så att jag måste tänka på att ta det lugnt. Och så måste jag tänka på att inte få dåligt samvete om jag inte gör så många knop alla dagar. Det är ju viktigare att det håller i längden.

2009 slutade i tragik. Petra visste att hon inte helt hade vunnit första ronden när vi träffades på fika förra vintern. Hon hade en metastas i ett nyckelben. Men hon såg så frisk ut och var en så lugn och trygg tjej. Aldrig hade man kunnat tro att "herr C" skulle resa sig så snabbt och med sådan kraft. Jag har haft en länk till hennes blogg härifrån, eftersom jag tyckte så mycket om henne och eftersom hon länkade till mig. Den får ligga kvar, det känns inte rätt att ta bort den. Jag tänker på hennes familj som har mist en sådan pärla. Förlamande.

Måtte ni nu alla hålla er friska hela 2010!!!! Det är vad jag önskar mig av det nya året. Kramar från Ylva

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     Nu är jag ägare till en halv häst och det blir nog roligare än vad jag har trott, jag gillar den lilla som är dotterdotterdotter till Yora och har precis samma blick. Nu ska vi bekanta oss och det lär ta ett tag. Jag känner mig inte helt bek...

Kläm, tjejer, kläm! Jag är helt övertygad om att de flesta brösttumörer är självupptäckta. ...

Hade tänkt att jag skulle ägna den här dagen åt att jubla över att jag är frisk igen. Men jag tänker mest på dem som inte fick uppleva den. Erica/lilltån som fick sin sista (trodde vi) behandling samtidigt som jag. Petra. De fattas nu när jag skriver...

Idag för ett år sedan fick jag min sista cellgiftsbehandling. Det känns otroligt länge sedan. Nu är jag återigen mitt i livet, allt går i rasande fart och inget hinner jag av det jag borde. Det hade jag faktiskt aldrig kunnat tro, att det skulle gå a...

Idag har jag varit på läkarbesök. Jag trodde det var någon sorts summering efter mammografin jag var på häromveckan men så var det inte alls. Jag skulle inte ens ha varit på den för det var en rutinmammografi och jag ska gå på en mer omfattande (med ...